dontblameCruella

På bilden: Min vackra son, ettåriga hingsten Sensation och så min Jenny.

I lördags var vi på utställning utanför Sparreholm. Senan hade många eldprov att klara, han skulle dels åka hästransport själv för första gången (inga problem!) och dels komma själv till en stor utställning med 80 andra hästar - visas för hand i skritt och trav och kunna stå ordentligt när domaren tittar. Att få min söta ettåriga 200 kg-klump att bete sig normalt när vi kom fram var som att försöka få ett hysteriskt, autistiskt barn att sitta ner o le snällt i tre och en halv timme. Men: Han var bara lös på området en gång och när det väl gällde skötte han sig exemplariskt.

Efteråt var vi alla helt och fullkomligt slutkörda och lämnade av min son på kollo ihop med en annan unghingst. De bestämde sig för att bli bästisar. Rätt sött. Jag kommer sakna honom, men samtidigt... det är för jäkla skönt att utställningen är över  - för den här gången...