don't wake me up just to see how you say goodbye


Halvligger i sängen och dricker te. Impulsköpte något kryddigt te i Umeå i förrgår. Känns som ett bra köp. Har varit hos Teresa och kollat Melodifestivalen. Lite som förr i tiden, hade ingen aning om vilka som deltog och hade inte hört några bidrag tidigare. Turnévärlden har liksom ätit upp mig, särskilt helgtid. Nu vann ju någon som inte var sämst, och det var ju bra.

Imorse vinkade jag av alla utanför bussen och tog taxi hem med ungefär tusen prylar. Efter spelningen igår plockade vi ihop snabbt och rullade ner mot Stockholm. Mackstopp direkt och köpte en tallrik mos på Seveneleven. Den som inte gjort det borde pröva. Tallriken kostade 8 kr och kom liksom i en rinnande smet som stelnade efter ett par sekunder. Såg hur läskigt ut som helst. Satte mig vid vår fantastiska busschaufför när vi rullade ur Umeå och satt där tills han stannade för rast i Sundsvall. Då var klockan över fyra och defintivt dags för en liten, trött Matilda att sova. Drömde konstiga drömmar om att köra av vägen och var knappast intresserad av att gå upp när klockan ringde vid nio. Gå upp för att säga hejdå. Tog mig bara hem och somnade om, vaknade igen vid halv tre.

Jag blir ofta irriterad över att tiden går sakta. Jag vill bara att tiden ska gå, allt från logiska situationer när jag väntar på något till utekvällar eller middagar eller fika. Bara att dagen/kvällen/whatever ska försvinna så det händer något annat. Nu är turnén slut och nu känner jag en extremt stark känsla av att bara vilja spola fram tiden. Vet bara inte till vad. Har inga planer.

C

Ps, kom precis på att det var min namnsdag igår! Grattis till mig i efterskott! Ds.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0