Cruel poems

vinter 2006/2007

Kommentar: Det här har varit min favoritdikt att läsa på scen. Den ska läsas med stora, tindrande ögon, en plutande mun och ett leende. Den känns som en presentation. Ibland saknar jag att ha en tydlig baktanke med det jag skriver - många av mina dikter är rena känslodikter, de förändrar knappast världen. Den här dikten förändrar inte heller världen, men den drar i alla fall sitt strå till stacken. Såhär några år efter att jag skrev den kan jag verkligen irritera mig på hur språkligt platt den är... Skit samma. Jag var bara förbannad på alla mansgrisar och alla kvinnor som inte vet bättre än att spela med...

Jag är idealkvinnan

Jag bär kjol

och klänning

på tillställningar

Fina smycken och dyra klockor

Jag är idealkvinnan

som ler perfekta leenden

Jag har ett blont, långt hårsvall

C-kupa

och en trådsmal midja

Är liksom smal av naturen

men ändå med kvinnliga former

(om ni förstår hur jag menar)

Jag äter bara sockerfritt

Sockerfria kex

Jag har en man

Jag skrattar alltid åt hans skämt

Jag skrattar på rätt ställen

Jag vet min plats

men har ändå lite skinn på näsan

Är ju ingen feminist direkt

Vi behöver väl inte bråka,

vi kan väl dela?

Jag föder hans barn

Jag tar hand om dem

Jag blir smal igen

Jag har ett jobb

med lite lägre lön än hans

Och så lagar jag middagar

klassiska, thaiinspirerade

franska, italienska recept

Och så köttbullar såklart

Men jag

Jag äter bara två

Jag shoppar lagom mycket

Jag är inte utseendefixerad

men visar mig inte utan smink

Det gillar inte min man

Min man säger

att jag inte behöver jobba mer

Jag slutar jobba och börjar virka

Jag har en så fin man

För jag läser böcker om trädgårdsskötsel

och han anställer en trädgårdsmästare

Jag virkar halsdukar, mössor

och hela tröjor!

Barnen flyttar ut

Jag ringer upp telefonförsäljare

Jag köper allt de har

Min man säger

FY

FY

Jag skäms

Jag får sova under trappan

med ett tuggben

Jag har börjat virka tuggben

Jag kan inte hitta hunden

Jag har virkat bort

hunden

Jag virkar hela gardiner

Min man säger

FY

FY

Jag skäms

Kissar på hallgolvet

Får sova utomhus

Han går i pension

Jag virkar halsdukar till hela kontoret

Han vill skiljas

Jag är idealkvinnan

Jag bryter ihop lagom mycket

Jag reser mig igen

och går vidare

Tar kopplet i munnen

och förvandlas till katt

Åker till Afrika

med två flygplan fullastade

med virkade halsdukar

(Är klädsamt smådum)

Virkar om halsdukarna

till skolbänkar

Åker hem

Blir feminist

och lesbisk

och manshatare

och får i alla fall dö lycklig