Fredag
Och så en sak till: Hjälp. Tänk om mitt pophjärta smälter...
C
Onsdag, stressen börjar anas
Idag är det onsdag, klockan är 23:22 och jag ska vara ute ur min lägenhet om ganska exakt fyra dygn. Då ska den vara städad och alla möbler borta. I skrivande stund står det kartonger uppradade längs väggarna men jag har fortfarande inte hittat något lämpligt ställe att hysa in mina möbler på. Jag har alltså fyra dygn på mig att hitta ett förråd/en vän/någon slags lösning där mina möbler kan bo i en månad. Oscar har lovat mig att jag kan ställa in alla mina kartonger i hans förråd men att det är begränsat med plats där. Pappa tar med sig överflödiga saker i den mån det får plats, när han åker ner från Stockholm på fredag. Michaela har sagt att min soffa kan få bo i hennes lägenhet (90 kg, fyra trappor utan hiss...). Och resten?
Fåtöljerna ska jag försöka skänka/slänga. Tv-bordet får pappa ta med sig söderut, likaså Funnys klätterställning. Mitt vitrinskåp ska jag försöka sälja billigt. Vad är kvar? En cd-pelare, en Billy, ett litet skrivbord, ett matbord, fyra stolar och en byrå. Det är allt. Så lite saker att det är skrattretande, men det hjälper inte. Sakerna kan ju knappast stå på marken... Att hyra ett lager kostar ungefär 1000 spänn. Det är egentligen inte så farligt men jag har ju inte 1000 spänn över direkt. Suck och stön. Förlåt, jag ska inte beklaga mig om pengar nu igen.
Träffade en söt kille ikväll, men han är så klurig. När han går vet jag aldrig när jag ser honom igen. Att få honom att dyka upp på samma ställe som mig är som att försöka få ihop en dejt med presidenten. Någon gång under kvällen utbrast han, glatt leende "Du är mycket bitchigare än jag trodde!". Jag tog det självklart som en komplimang.
Imorgon gör jag näst sista dagen på min praktik. Det är helt absurt. Det har gått åtta veckor och jag kan inte fatta det. Att det har gått åtta veckor innebär också att mitt och Jonas förhållande börjar ligga rätt långt bak i tiden. Lägenheten på Smedjegatan städas ur i helgen. Jonas har sagt att jag inte behöver hjälpa till och det känns pinsamt lättande. Jag gråter bara jag sätter min fot i den lägenheten och jag vill inte vistas i den tom. Måste dock hämta mina sista saker i helgen. Bye bye till det där livet som blev lite för lätt att leva. Lite för bra. Jag är kanske Sveriges mest rastlösa människa. Har i alla fall något att jobba på...
C
Ibland gör man fel, ibland gör man rätt
För ett par år sedan garvade jag och sa att grabbar födda 74 är min gräns. Sånt är uppenbarligen bara bullshit för jag hade inga påtagliga problem med att ägna ett par timmar av min tisdag åt att flirta med en kille född ytterligare ett par år tidigare. Jakob sa inte mycket vettigt, men en sak sa han som stämde oerhört bra:
"Ålder är bara en siffra. Som du och hastighetsskyltarna ungefär."
Nu var det inte åldern jag borde tagit upp utan det faktum att jag har så svårt att ta konsekvenser av mitt handlande. Det är jag i ett nötskal: Jag älskar att påbörja saker men jag hatar att avsluta dem. Oavsett om det handlar om gigantiska projekt, storstädning eller flirtande. Jag gillar att flirta men blir skräckslagen om jag får någon slags respons och börjar tänka giftermål och "jag som ville vara singel ett tag nu" och ser hela mitt liv spelas upp framför mig. Hur jag sitter som pensionär med en kille som jag bara ville se vad han gick för.
Herregud. Jag har tur som har så fantastiska vänner. Hur som helst, liksom.
Dags för mig att sova, uppenbarligen. Annars kan jag tjata om grabbar som vill ha mig, grabbar som kanske vill ha mig och grabbar som inte vill ha mig hela natten. Och vad jag vill? Varför är det så svårt att veta det?
C
Varberg i bilder
Kallbadhuset i Varberg. Sol, sju minusgrader och helt vindstilla.
Här nedanför var det gig sist jag var i Varberg...
Älskade, älskade Tessa.
Hallands vackraste väg, mellan Gällared och Askom. (Och ja, det är motorhuven på bilen närmast kameran... Och ja, jag fotar medan jag kör...)
Snökaos
Nu ni! Nu är det typ 20 cm snö utanför mitt fönster i Årsta!
På lunchen idag tog jag bilen upp till Märsta för att kolla på stallplatser till Olga och Senan. Tanken är att mina ögonstenar ska bli 08:or i januari. Att ta bilen till Märsta visade sig vara lättare sagt än gjort. I Stockholm (och runt om i Sverige, har jag förstått) har det nämligen varit snökaos och vägarna var ingen höjdare. När jag skulle köra från Åsögatan sopade jag av bilen och hoppade in. När jag la i backen och skulle backa ur min ruta var alla rutor igensnöade igen...
Michaela har hållit mig sällskap hela kvällen. Vi har precis kollat repris av Dansbandskampen (!) och nu är det dags att rulla upp till Arlanda för att hämta mamma. Hon har varit två veckor i Thailand och skulle ha landat på Arlanda 23.30. Nu är flyget försenat till 01:35. Bara att hålla tummarna att det inte blir ytterligare förseningar.
Känns som att jag har så mycket skvaller till er kära bloggläsare, men det får bli senare i veckan. Det börjar bli dags att rulla norrut.
Vi hörs snart,
C
Hem hem...
I Årsta är det ungefär 10 cm snö. Väskan hoppade bakom mig när jag försökte rulla den från bilen in till lägenheten genom all snö. Jag gillar snö. Verkligen. Finns inte mycket som är mysigare. Ikväll blåser det dessvärre rätt så rejält och det gör vädret lite jobbigare. Spelar roll, egentligen... Klockan är 22 och jag är så slut att jag knappt vet vad jag skriver... Några timmar i bilen gör sitt. Jag lämnade Varberg 13:20 och kom till Årsta strax efter 21:30. På vägen svängde jag in till Vessigebro och sa hej till Robin någon kvart kanske. Svänger man av vid Gällared mot Vessigebro kör man något som enligt en gigantisk skylt är "Hallands vackraste väg". De hade sannerligen belägg för den skylten. Imorgon lovar jag bilder, ska bara få kameran att fungera ihop med datorn igen...
Sedan jag började skriva har jag sprungit iväg och packat fyra kartonger. Snart är Årsta ihoppackat. Snyft och snörvel. En måndag dock, sen väntar en ännu finare lägenhet.
Vi ses,
C
Tanke
Singel.
På jobbet sitter jag en del uppe i receptionen. Ibland för att jag helt enkelt ska lära mig receptionen, ibland för att jag ändå pysslar med något som lika gärna kan göras där som någon annan stans. I receptionen sker alltid de trevligaste och roligaste diskussionerna. Väldigt ofta hamnar vi på temat förhållanden och kärlek.
För är det inte konstigt att de personer man på något vis blir intresserad av, så sällan är de personer man "borde" intressera sig för? Och man kan ju ge sig fan på att om man på något underligt sätt skulle hitta en person som man gillar, kommer den personen att lägga benen på ryggen så fort denne inser det. Underligt också ur den aspekten att jag har så svårt att komma ihåg någon gång då jag reagerat negativt på att någon verkar tycka om en. Eller okej, jag kan komma ihåg sådana tillfällen.. Men: Hur blir folk tillsammans? I skrivande stund kan jag verkligen inte förstå hur det någonsin kan ske att två människor blir kära i varandra samtidigt? Och nej, jag är faktiskt inte bitter och olyckligt kär och hej och hå. Jag är bara förvirrad över en helt ny värld som har öppnat sig. Har visst levt i min förhållandebubbla naivt ovetande om hur helvetiskt svårt det är att få till ett sånt där förhållande.
Och OM man mot förmodan lyckas bli kära samtidigt - då kommer oro och nervositet och "varför ringer han inte" och "älskar han mig verkligen". Fast det förstnämnda kommer i och för sig mycket tidigare också.
Underligt, alltihop.
C
Tjyvlyssnat
Igår på tunnelbanan från jobbet till Gullmarsplan satt en kille lite längre bort i vagnen. En kompis till honom kom in i vagnen och de hälsade lite grabbigt, typ yo, läget. Och killen började prata om något, jag hörde inte för jag satt för långt bort. Såg bara att det lyste i ansiktet på honom. Lite folk gick av vid Skanstull och jag hör kompisen säga "Men herrejävlar! Det var som fan asså". Tänkte fördomsfullt att samtalet handlade om typ fest, brudar eller i bästa fall musik. Men så plötsligt hör jag polaren säga "Så hur långt är det gånget?" och förstår plötsligt att killen som ser så lycklig ut ska bli pappa. Han ler så mycket att han nästan inte kan prata när han förklarar att hans flickvän har gått 6-8 veckor och att de ska till mödravårdscentralen snart. Kompisen ser helt chockad ut. Till slut utbrister han
"Öh.... Har ni typ tänkt på namn o sånt eller?" och killen som ska bli pappa ser nästan förnärmad ut och säger
"Självklart. Blir det en kille ska han heta Tim. Blir det en tjej ska hon heta Idefix".
"Idefix" garvar polaren. Nu ser pappan riktigt förnärmad ut och säger
"Ja."
"Hur gick du med på det?"
"Vi har faktiskt bestämt namnen tillsammans. Såklart".
Killen skiner som en sol igen.
"Man blir så filosofisk", förklarar han. "Man börjar tänka på allt, vad man vill i livet och hur allting ser ut. Men hur man än vrider på det slutar det bara med att man tittar på skrattande bebisar på youtube och tänker att en sån, en sån vill jag också ha. Varje gång."
Jag log hela vägen hem till Årsta.
C
r.i.p.
"Jag tänker inte ens ta betalt för undersökningen av den här datorn", muttrade han. "Den här datorn är så död att det inte ens går att utföra testerna på den. Det är skrot. Räkna med en materialkostnad på minst 5000 kr i grund, utan arbetstiden inräknad"
Indiras kropp får gå vidare till en ny nivå. Hennes hjärta kommer att sparas så att ingen annan kan stjäla det ifrån mig. Det är med sorg i hjärtat jag meddelar detta. Låt oss alla hålla Indira i våra tankar och låt någon skänka mig en macbook eller ringa mig och meddela en lottvinst.
C
Måndag
- Gröt (första gången på flera veckor som jag äter frukost innan jobbet!)
- Jobb 8.30-17.15 (inklusive besök från min fantastiska utbildningsledare)
- Fika (trevligt. vet inte när jag fikade sist. två timmar bara försvann)
- Finbesök av Michaela (matsällskap av tjejen som tycker att cornfärssås, hallomi och potatismos är en bra kombination)
- Matlådstillverkning
- Dusch
- Sömn (coming up)
C
Ut med det gamla...
Idag blev en så himla skum dag. När jag kom hem från jobbet strax efter tre stoppade jag av någon anledning tvätt i tvättmaskinen. En snabbtvätt skulle ta 29 minuter och jag tyckte att mina kläder vore fräschare rena dagen därpå. Sant i och för sig. Låg sen vaken och läste till ungefär 04, då maskinen var klar. Kastade in kläderna i torktumlaren och slockande som ett ljus. Vaknade strax efter åtta imorse. Drog mig till nio, gick upp o kände på kläderna som fortfarande var dyngsura. Byta till andra kläder? Nej, för när jag packade väskan hemma på fredagen tyckte jag att jag hade alldeles för mycket kläder med mig. Kastade alltså ur det som var överflödigt. När jag sen öppnade väskan i Norpan upptäckte jag att jag kastat ur allt (!) utom en turkos tröja och lite strumpor. Typ.
Alltså vaknade jag med dyngsura kläder utan att ha något ombyte. Tog en dusch och gick utanför dörren i tidigare nämnda turkosa t-shirt, som räckte precis över rumpan. Under den strumpbyxor och så vita benvärmare som pricken över i. Kastade mig in på jobbet på vägen till stan. Kocken tittade på mig, garvade och utbrast "men du har ju inga byxor?!". Drog på mig serveringsbyxorna och åkte in till stan för att möta grabbarna en stund och sedan hålla workshop. Upptäckte på vägen att jag hade piercingen i men utan kula, för den hade jag glömt vid handfatet i mammas hus. Tog tillfället i akt att köpa nya piercingar (inget ont som inte... ) i den fantastiska butiken vid Söder tull i Norpan. Där finns allt man kan tänka sig och är absurt billigt.
På väg tillbaka till workshopen berättar Jonas att hans nya brud kommer dit så jag ändrar om mina planer lite och åker till mina hästar istället. De har inga nya brudar och jag saknar dom varje dag som går. Hästarna blev kanske inte direkt överväldigade över mitt besök, men jag fick en puss av Olga och Senan kom springandes när han hörde min röst. Två positiva tecken i alla fall. Fick höra sen att det inte var något folk på workshopen. Rätt åt dom. Omoget? Kanske lite, men "tänk egoistiskt" som fina Sofia sa och det kändes onödigt att utsätta sig själv för saker man ändå bara mår dåligt av.
På tågstationen mötte jag Sandra, som var på väg hem till Västerås. Sen kom Elin fram och skulle med samma tåg som jag. Skönt för mig som släpade Funny i kattbur och fick sitta bredvid en snäll människa istället för en främling. (Som ju alltid är elaka, som alla vet).
Nu vet jag inte riktigt var jag vill komma med denna extremt långa utläggning om min dag... Men hur som helst kom Oscar hit direkt när jag kom hem och installerade itunes och såg till att jag kan se mina musikfiler på mp3-spelaren. Yeay! Ut med det gamla, in med det nya!
Jag har sovit alldeles för lite, jag har svurit lite för mycket över korkade ex som inte kan ge fan i att göra enkla saker besvärliga, jag har ätit middag á lite för gammal linsgryta och fyra bullar och nu är det fan dags att packa lite flyttkartonger o krypa till kojs.
Vi ses,
C
Kalla det en dag.
Imorgon workshop i scenpoesi (eller ja, poesi i största allmänhet) på Norrköpings Stadsbibliotek. Hoppas jag har fått tillbaka min röst då, annars blir jag en rätt kass scenpoet.
C
Underbara Bar
Har precis ätit middag (tre kanelbullar, två rostmackor med smör, lite nyponsoppa) och ska bege mig till Underbara Bar för att kolla på SpokenWord. Ikväll står Lennart Bång, Marcus Priftis, Isak Jansson och Birgitta Granberg på scenen. Nästan alla har varit med i Ordkrig förra året eller i SM flera år i rad. Scenpoesivärlden är inte så himla stor - men hjärtlig. Ska bli fantastiskt roligt att se så många bra poeter på samma plats.
Dags att göra sig fin och lämna hemmet för Södermalm.
Vi ses,
C
Att lösa problem
C
Big no no
Verkar inte bättre än att jag är sjuk igen. Huvudet är som dunkat i väggen och halsen helt svullen. Gick lite tidigare från jobbet och ska lägga mig i soffan nu. Just idag hade en dvdspelare eller någon annan kanal än SVT1 varit helt fantastiskt... Imorn måste jag vara frisk; jobbar dubbelt. Håll tummarna för mig.
C
Vissa dagar
"Vissa dagar tar jag på dom sämsta skorna.
Jag fyller dom med sten och vandrar runt i en ring.
Dumma, fula jag får acceptera
att jag inte ska förvänta mig nånting.
Vissa dagar har en vana att försvinna,
men inte på nåt enkelt snabbt och skonsamt sätt.
Dessa dagar går jag runt som i en dimma
och tror att destruktiva tankar tänker rätt"
Andra dagar - Kolportörerna
Ovan känns som en fantastiskt bra sammanfattning på mig idag. Läget är stabilt, jag är bara trött och hungrig och lite gnällig. Inget som jag inte kommer att ha glömt när jag vaknar imorgon. Och hur dagen blir imorgon, det återstår att se. Jag har planer, men så lösa planer att jag knappast tror att de blir av. Vi får se.
Om en stund kommer Michaela. Vi har umgåtts så mycket senaste dagarna att det nästan känns konstigt när hon är någon annanstans. Lagade mat till henne också när jag ändå lagade, ringde och var orolig undrandes var hon höll hus. Hon sa att jag var lite som hennes hemmafru. På en skala 1-10 är min sällskapssjuka drygt 8. Typ.
Har tränat Friskis idag. Nu är det två lediga dagar, sen torsdag träning igen. Jag försöker förvandlas till en hurtbulle, men det verkar inte ligga i min natur att röra på mig. Skam den som ger sig.
C
Skönheten
Min vackra jacka. Min kamera däremot, har tappat sin skärpa helt. Hur jag än gör går det inte att få skärpa, varesig det är dagsljus eller lampljus. Ni får alltså ha överseende med bildkvalitén...
Var och tittade på lägenheten i Aspudden förut. Helt fantastisk lägenhet. Den är bara 38 kvadrat men känns stor och har all charm man kan tänka sig. Superfräscht kök och badrum också. Nu återstår bara att avgöra om 4400 kr i månaden ryms i min extremt lilla budget. Eller ja, det vet jag att det inte gör, men frågan är hur många timmar i månaden jag är beredd att jobba för att ha en fast bostad i minst ett år framöver. Dessutom en egen lägenhet och nära stan. 60 timmar i månaden utöver plugg på heltid? Mer? I så fall är den perfekt.
Muffins
Nu fungerar kameran! Såhär såg våra muffins (och Funny & Michaela) ut igår. Bakade med kärlek!
tilla 3.0
Idag har jag uppdaterats från tilla 2.1 till tilla 3.0 - lite snyggare lite bättre. Jag och Michaela tog en shoppingvända på Götgatan och handlade upp alla pengar vi inte hade. Jag hittade äntligen en snygg vinterjacka. Jag är så nöjd med mitt köp att jag har gått runt i jackan här hemma och bara känt mig rätt. Har köpt nytt blekningsmedel också, så efter ikväll är jag förhoppningsvis blond istället för orange och lila, som nu. Inte helt blond såklart, utan som vanligt. Oj, vad tråkig jag kände mig när jag skrev "som vanligt". Det är verkligen tid för en förändring, men jag trivs ju så himla bra med håret äntligen, att jag är rädd att jag aldrig blir nöjd igen om jag klipper av det och färgar det - vilket jag borde göra. Visade Michaela bilder på mig från gymnasiet igår kväll, hon gnydde och gnällde om att jag passar såå bra i kort hår. Jag är tveksam, minns bara alla mornar när det stod rakt upp och jag inte lyckades brotta ner det.
Snart ska jag iväg och kolla på lägenhet. Håll tummarna för mig! Håll tummarna också för att datorn snart accepterar kameran igen så jag kan visa er bilder på mitt nya jag.
All kärlek,
C
En lördag
Badade hur som helst och satte mig slött vid datorn igen. Förstod att jag borde åka till Friskis och träna, har ett träningskort som är alldeles för bortkastat. Tänkte såklart skita i det, men sen tjatade Michaela lite på mig och helt plötsligt satt jag på tunnelbanan mot Fridhemsplan. Överlevde ett aerobicspass 16:30 och kände mig som en tio gånger bättre människa när jag mötte Michaela på t-centralen för att åka hem och "dricka te". När jag och Micha ska "dricka te" slutar det alltid (alltid!) med att vi svullar i oss kakor. Så även denna gång. Micha lyckades göra århundradets godaste muffins. Vi satte i oss fem var.
Jag hade köpt riktigt, riktigt billigt blekningsmedel (29 kr på Willys). Det ringde varningsklockor, inte bara över priset utan också över det faktum att på bilderna med färgningsresultat (ni vet där de visar en bild på olika färgnyanser och vilket resultat det blir) visade de en bild på kolsvart hår som skulle bli lika ljust som redan blont hår. Skitsamma, tänkte jag och Micha hjälpte mig att kleta in medlet i håret. När vi sköljde ur det en halvtimme senare såg håret ungefär likadant ut som tidigare, de mörka slingorna fortfarande mörka och utväxten ungefär samma färg som en apelsin. Sense moral: Tro inte att blekningsmedel för 29 kr kostar 29 kr av en slump...
Nu är det sovdags igen. Imorgon ska jag:
* Dammsuga
* Packa ner allt jag inte använder i kartonger (flytt 29 nov...)
* Kolla på lägenhet
* Shoppa med Michaela (jag har 1000 kr i julklappspengar kvar från pappa sen julen 07! ny jacka coming up!)
* Bleka håret (ja, så illa blev det)
Vi ses,
C
Ledig!
Vi ses,
C
Easy tiger...
Ikväll är Jackie här och hälsar på. Oscar var här nyss, men tog precis tvärbanan hem till Gärdet. Jackie ska åka till Ecuador den 22 nov och är borta till 29 mars. Idag har hon köpt sig en reseparlör som hon roar sig med att läsa högt ur.
Fem mycket användbara fraser för kristna Jaqueline (enligt reseparlören):
* Le molesta que dé de pecho aqui?
(Do you mind if I breast-feed here?)
* No lo haré sin preservativos.
(I won't do it without protection. - den här frasen var som mest rolig medan vi fortfarande läste "i want to do it without protection")
*Con calma!
(Easy tiger!)
* Tócame acuí
(Touch me here)
* Lo siento, no puedo levantarla
(I cant get it up, sorry)
Humor. Även "Don't worry, I'll do it myself" är ju användbar.
Ikväll har vi lagat väldigt god mat och goda kakor och skrattat väldigt mycket, men jag vet inte riktigt åt vad. Jag fick boken "Sju sorters kakor" av Jackie i inflyttningspresent. Och jag som älskar att baka kakor! Lite som att få en bibel! Vi bakade ett nytt och spännande recept ur boken (sockerkringlor) och min specialité, sirapskakor. Mmm...
Nu är det sovdags. Jag har sovit alldeles, alldeles för lite senaste nätterna.
Vi ses,
C
MITTWOCH
Om en timme kommer Michaela. Vi ska ta Pärlan och susa ner till Nyköping och se Tiger Lou. Från början var vi fyra som skulle åka, nu är det Micha och jag neråt och Dan också på hemväg. Duger lika bra det.
Har börjat starta varje morgonpromenad till jobbet med samma spellista:
1. High drama - Laakso
2. Flen/Paris - kent
3. Ansgar & Evelyne - kent
4. Dom som försvann - kent
5. Hotel song - Regina spektor
6. I need some fine wine - Cardigans
7. Om jag ska dö - Navid Modiri & Gudarna
8. Räknar mig lugn - Navid Modiri & Gudarna
9. What have I done - Anna Ternheim
Såhär svart på vitt ser jag att den här spellistan sannerligen lämnar lite till fantasin. Jag ska putsa lite på den så återkommer jag. Navid ryker garanterat. Den skulle behöva bli ungefär tre låtar längre, jag hinner lagom till Skanstull så är listan slut. Min mp3spelare vill dock inte veta av någon ny musik och vägrar därför kommunicera med datorn. Det försvårar.
Jaja, jag ska försöka göra något vettigt istället. Kanske varm nyponsoppa.
C
Sömnlös
Har sovit två timmar ungefär och hela tiden drömt att jag snoozar och snart måste gå upp. En rätt trevlig dröm, vaknade av ett sms från Michaela (som inte heller kunde sova) 03:14 och insåg att klockan var långt ifrån gå-upp-tid. Kunde plötsligt inte somna om, låg inte alls bekvämt och var ärligt talat lite hungrig. Så nu sitter jag och äter mackor och ska skriva recension på kvällens spelning. Sen ett nytt sovförsök. Klockan sju ringer klockan.
Puss.
Ps, jag har fått erbjudande om en lägenhet i Aspudden på 38 kvadrat för 4400 kr i månaden. Skulle i så fall skriva kontrakt ett år. Erbjudandet kommer från killen jag hyr den här lägenheten av, som bestämt sig för att åka utomlands. Vad tycker ni? Jag är nog på. Ds.
Att bli en riktig människa
Funny flyger runt som ett yrväder i lägenheten, upp på bordet, ner i sängen, upp i knäet, vidare... Ikväll hände en sak som sällan händer mig. Jag lackade ur. En kommentar gjorde mig så förbannat ledsen att jag lackade ur och gick hem. Sams nu, men en ovanlig känsla. Jag är rätt kaxig men har lätt för att mjäka med. Konflikträdd kanske det heter på ren svenska. Bara för att man förstår varför kommentarerna faller som de gör, betyder inte att de inte gör ont. Jag inbillar mig att när man har något värt att tjafsa om så gör man det, försöker vara en riktig människa.
En fin kväll i övrigt. Jag och Teresa gick och såg Lasse Lindh (igen) på Kafé 44. Mysigt ställe. Har bara varit där en gång tidigare och det var med Hanna. Vi såg Moneybrother i januari 2007. Sjukt bra gig, precis som det ikväll. Sjukt varm lokal, också.
Nu är det sovdags för länge sen om man ska orka jobba imorgon. På kvällen åker jag, Michaela, Dan och Becko till MITTWOCH i Nyköping och kollar på Tiger Lou. Kul att se klubben ur åskådarvinkel nu när klassen under oss arrangerar.
Vi ses,
C
Ofrivilligt
Matildas dag 08-16:
* Rett ut en av tovorna i mitt hår, bara den stora i nacken kvar. Om någon undrar hur man lyckas få gigantiska tovor i håret, är svaret (i mitt fall) upprepade försök att göra en pandaboll.
* Sett ungefär hundra UR-program + tidigare nämnda film
* Värmt upp fryst lunch
* Lagt disken i diskhon
* Rollat av katthår från soffan
Jag kommer snart börja klättra på väggarna...
C
UR
Förkylningen vann över arbetsmoralen. Vaknade vid halv åtta och förstod att jobba inte direkt var att tänka på idag. Huvudet är som ett bowlingklot, känns som om hela hjärnan är full i snor. (Okej, inte helt fräscht jag vet!) Resultatet är att jag är hemma, käkar nyponsoppa och kelar med katten. Kunde inte somna om heller, utan har legat kvar i sängen med katten på magen till tio, då jag var så understimulerad att jag tog mig upp till datorn. Saknar min lilla iBook, inget ont om min håriga katt men det hade varit trevligt att kunna ha datorn i sängen. Gött att ligga o glo på tv hela dagen, kanske ni tänker. Då vet ni inte att jag bara får in SVT1 och att den förbaskade kanalen har sänt samma nyhetsreportage om och om igen sen imorse. Nu är det UR och jag kommer antagligen att kunna prata flytande finska innan jag kommer till jobbet imorgon.
C
Kom på...
C
Magkänsla
Har varit i Norrköping tors kväll-söndag em. Teresa var med tors-lör fm. Vi har haft roligt, bubblat bubbelbad och snackat skit. Hon har fått höra mig frustrerad över gammal skit och var helt fantastiskt stöttande när jag bestämde mig för att säga tack och hej till klumpen i magen.
När jag kom upp nu ikväll kom Michaela hit och åt kakor och pizza. Innan hon skulle åka ringde hennes nästan-boyfriend och tyckte nog vi var lite svulliga. So what. Kakorna blev helt grymma, har ett tjog kvar till en annan dag när jag är kaksugen. Antagligen imorgon.
Okej, det här är väldigt klyschigt men jag måste berätta att jag har helt sjukt bra kompisar. Både de här i Stockholm och de på andra platser. I Norrköping träffade jag Johanna och hennes kompis Josefin som varit på Håkan-gig i Flygeln. De stod ut med mitt tjatter hela vägen till Linköping. Jonas lagade käk när jag var hungrig. Ingela tar hand om mina hästar (okej, för 3200 kr i månaden visserligen). Morsan käkar upp mitt godis och får mig att gå ut och gå med hunden mitt i natten i köldgrader. Mia ringde förut och var superbakis. Tessa får besök i Varberg 22-23 nov och Jenny är i värmen i Barcelona o längtar hem lite. Oscar ringde i torsdags o frågade om vi skulle käka middag ihop. Shit, jag gillar livet.
C
Ingen vind...
Jag och Teresa åkte från hemstadsångesten ner till Linköping och såg Lasse Lindh spela på Skylten. Det var lite konstigt. Det tog lång tid för publiken att komma igång, till skillnad från Markus Krunegårds gig på Hugos i Norrköping igår, där publiken var packad och glad från början till slut. Efter Lasses gig hamnade vi i en lägenhet och sen på Platens. Första utegången i Linköping någonsin för mig. Häftigt. Platens var.. öh.. en nattklubb. Med allt vad det innebär.
Jag kommer att recensera båda spelningarna och Teresa kommer att lägga ut sina fantastiska bilder på den också fantastiska sidan www.musicstage.se
Johanna och Lina kom förbi utanför Skylten, men hade inte råd att gå in. Imorgon ska Johanna köa till Håkan utanför Flygeln. Ska försöka ta mig dit och hålla henne sällskap och skvallra lite.
Nu är det sovdags för x antal timmar sen. Jag har gjort både bra och dåliga saker idag. Ibland kombinerat. En lång dag men nu får det vara slut för idag.
Puss.
C
