dontblameCruella

Ikväll har jag gjort en riktig flopp. Skulle gått på inflyttningsfest hos Hanna men blev inringd till jobbet och kände att jag inte kunde sätta Bahia i skiten genom att säga nej. Jobbade 18-23, åkte sen in till stan för att byta om och gå upp till Hanna. När jag fått Jonas att fixa till sig, sminkat upp mig, satt på mig min nya klänning (se nedan), sprayat håret och målat naglarna, står vi till slut vid dörren och ska precis gå ut med present o allt. Då ringer Jenny och berättar att de är på väg till Hugos för att gå ut.



Egentligen är det här ett helt vanligt festscenario men jag har haft absurd huvudvärk hela dagen så i mina öron var det här lika med död. Det blev alltså till att säga till Jonas att tyvärr, nu vänder vi, och redan innan vi hunnit ut genom dörren byta ner till mysbyxor igen. Känslan när man är inställd på att gå på fest men istället sitter hemma med sprängande huvudvärk är rätt trist, minst sagt. Men: Hugos är två kvarter bort och det är bara att gå om man verkligen vill, men det vill man nog inte.

På tisdag är sista dagen på praktiken. Jag kommer sakna människorna och känslan av att faktiskt göra någonting konkret. Kommer säkert på sikt till och med sakna lamineringsmaskinen. Kanske. Och Stockholm. Kanske.

På onsdag bär det av till poetry slam SM i Halmstad. Vi har möte varje söndagkväll och övar teampiece (lagdikt) och diskuterar smarta saker. Idag fick jag leta runt i lägenheten för att ens hitta mappen med dikter i, känner mig alldeles lagom förberedd...

Tjo.