dontblameCruella

sänkt som en sten ikväll. när jonas klev av tunnelbanan tog han med sig den sista energin jag hade kvar. fika med tessa i förmiddags. mysigt. tiden går alltid så fort när man träffar henne. sen en våffla med martin och årsmöte tre timmar med poesiföreningen. en hamburgare på max med jonas och martin när tåget var försenat. tåg med jonas upp till stockholm. och så tunnelbana. och så energiförlust.

min syster. jag är så rädd om henne. jag skulle inte kunna leva utan henne. jag vill inte tänka på det. jag vill vara stark och vara hennes syster. vissa dagar är det svårt. ibland är jag räddare än vanligt. olika nyanser av rädsla och panik. jag har inga ord för den kärlek jag har till henne. jag har inga ord för rädslan som kommer när hon är ärlig. jag vill ju över allt annat att hon är ärlig. jag har lovat mig själv att inte få panik. jag vill vara något att hålla i men just nu är jag mest rädd.

sen på tåget hem ett mail som var så formellt skrivet att man kunnat ta det för ett myndighetsbrev. skicka in papper bla bla till adressen nedan. att han orkar. jag orkar inte tjafsa. skickar papper imorgon till en adress som inte är hans.

sömn. allt blir bättre med sömn. men när jag vaknar imorgon är min syster inte frisk. den saken blir inte bättre med sömn. men rädsla måste man försöka sova bort och sen vakna och ha ny energi att vara glad med. för det är viktigt att vara glad ibland när man tycker det är svårt att vara glad. ingen är så stark som min syster. ingen i hela världen.